Teater Augusten, "M.S. AUGUSTEN" En teaterbåtsresa med sång, musik och ett och annat danssteg av olika författare, kompositörer och stegfinnare.

Pensionärer i nätstrumpor lockar till glada skratt

På Teater Augusten kan du se Malmös roligaste pensionärer – i nätstrumpor.
Vi var fem ungdomar från Lindängeskolan som gick iväg för att se på en kabaré på Teatern Augusten. Teatern var underhållande och bra, men passade nog bäst för äldre människor för att det var gamla skämt som vi inte riktigt förstod. Pjäsen började kl 14.00 och slutade kl.16.00. Emellan får man en smaskig fika att njuta av.

Grat is gott humör
Teatern ligger nere i en källarlokal på Augustenborg. Det var jättefint och mysigt att vara där. Dessutom får man ett gratis gott humör på köpet. Pjäsen spelades av pensionärer och för pensionärer. Det var en komisk show där de hade blandade citat, skämt, egna låtar och dikter. Publiken tyckte väldigt mycket om föreställningen. De hade både roligt och bra sällskap av andra människor. – Det var jätteroligt och jag tyckte om det, säger Kerstin Ekström. Hon sa även att hon skulle komma tillbaka och se på teatern igen.

Funnits sedan 1993
Teatern kom till år 1993. Pensionärerna, som bodde i området blev intresserade och anmälde sig till att bli skådespelare. Anledningen till att teatern kom till från början, var att Augustenborg hade lite sociala problem. Folket hade behov att träffa nya människor, så man startade ett folkhälsoprojekt som sedan utvecklades till Teater Augusten. MKB var med och hjälpte till att renovera teatern. Sedan anlitades Åke Jörnfalk som projektledare, han är fortfarande kvar som regissör.
Valmira Muca, Mona Zhang, Sara Salam,
Ardwan Aziz och Jakub Furman

 Tokroligt med Teater Augusten

Alva Dahlskog ch Rolf Alterlo med Irena Boromisza som staket på Kulladal.
FOTO: BANESA MARTINEZ

I år är det 15-årsjubileum för Teater Augusten. Augustenborgs
kvartersteaterföreställning ”Tokiga Boden” pågår för fullt just nu. Och visst fortsätter de entusiastiska amatörerna att få det att tindra i ögonen på publiken. Från premiären i oktober till den sista föreställningen i april bjuder seniorerna på härliga skratt. Nästan varje tisdag, torsdag och lördag eftermiddag tar regissör Åke Jörnfalk och kapellmästare Erling Skoog på sig sina röda frackjackor. Den rejäla dosen skratt och det gemytliga sällskapet är den stora behållningen.

I farsens tecken
I år är det tretton entusiaster som skapar magin i farsens tecken. Vad sägs om fräckisar om så kallade säkra perioder blandat med inspelning av radioteatern? Den kloka synen på livet utifrån äldres perspektiv manar dessutom till reflektion kring det ljuva som livet erbjuder. Även om enstaka text och steg försvinner vid någon tidpunkt kompenseras det av slående glädje och ett hjärtligt lynne som annars är svårfunnet. För mig blev ”Tokiga Boden” tredje evenemanget i rad och återseendet kärt. Som vanligt golvar 86-åriga Alva Dahlskog mig till glädje och nästintill tårar med sitt lustfyllda spel. Som grannfru med behov av fräsmaskin ringer hon till Rolf Alterlo och undrar om han har fräs. Förvecklingsinslagen skapar konstant fniss bland de mogna besökarna. Själv sitter jag högröd av rodnad och beundran över den kraft och tåga kvartersteatern besitter.

Boka lust till skratt
Inga Cronhamn och Marianne Oros har kostymerat årets föreställning stiligare än någonsin - från de grön/svartrutiga midjekorta jackorna med glansig flärd till spännande clownekiperingar. Ja, sann kreativitet och engagemang är inget Teater Augusten saknar.
Jag råder dig att boka en plats till denna lokala källa av situationskomik. Ha med dig en peng till fikat mellan de båda akterna. Även om ingen inträdesavgift begärs får besökarna gärna lägga en peng i utträde. Så det enda som egentligen behövs är lusten till skratt och att du bokar innan alla platser tagit slut.

Banesa Martinez Vårt Fosie 4 2008

Tokroligt på Teater Augustens kabaré
Av Ulf Clarén, Sydsvenskan.
Först publicerad: 11 september 2008 23:30


Teater Augustens skådespelare har roligt när de repeterar. Här sjunger Inga Cronhamn och
Stig Aspman till kapellmästaren Erling Skoogs ackompanjemang.
I bakgrunden Irena Boromisza, Marianne Oros och Rolf Alterlo.  Foto: Anna Bank

Om du råkar ha vägarna förbi Augustenborg i Malmö och plötsligt hör skratt eka mellan husväggarna så ska du inte bli orolig. Det är bara Teater Augusten som repeterar.

Sedan ett par veckor är arbetet med årets kabaré på teaterföreningen Teater Augusten i full gång. Gruppen, som består av ett gäng synnerligen glada pensionärer håller till i en källarlokal på Augustenborg i Malmö och kan i år fira sitt femtonårsjubileum.

Det var dåvarande chefen för bostadsbolaget MKB Allan Karlsson som drog igång teaterprojektet 1993 som ett led i att rycka upp området.
– Jag slutade på Malmö stadsteater det året och de letade efter någon galen typ som skulle kunna göra det här. Och någon galnare än mig hittade de inte, berättar pensionerade skådespelaren Åke Jörnfalk, 75, som har lett gruppen sedan starten.

Han är gruppens regissör och det är han som letar upp de texter och nummer som gruppen sedan repeterar in. Och han betonar att det är glädjen i framförandet som är viktig, inte nödvändigtvis proffsigheten.
– I dag är vi tio stycken i ensemblen. Vi har varit sexton som mest och då var där inte två som tog samma ton samtidigt, vi hade en sextonstämmig kör. Och vad gör det? Vi bjuder på det.

Intresset för att få vara med i Teater Augusten är stort och de flesta har ingen tidigare scenvana. Gruppens yngsta medlem Karin Taflin, 61, är ett undantag. Hon var med i Malmöflickorna i tjugo år och är van vid strålkastarljuset.
– Vi turnerade över hela världen, jag hade till exempel ett solo i Rio de Janeiro. Men det är lika roligt här, det är mötet med publiken som är så givande. Och vår publik är så tacksam att spela för, säger hon.

Lokalen där Teater Augusten håller till var från början en biograf för områdets barn. I många år stod den outnyttjad och när dörrarna åter öppnades i början av 1990-talet möttes Åke Jörnfalk av spindelväv och damm. MKB rustade upp lokalen och slog ihop den med en cykelkällare och ett skyddsrum. Men originalinredningen från 1950-talet – lampetter, väggmålningar, bänkar och speglar – finns kvar.

Årets föreställning är en kabaré med titeln ”Tokiga boden” och består av revynummer, sång och dans. När Sydsvenskan hälsar på repeteras en sketch om en radioteaterinspelning. Stämningen är hög och skratten många när Stig Aspman, 73 år, ska gestalta en statist som lyckas ställa till det rejält för regissören.
– Det är ju skoj att roa andra människor och det ger en viss tillfredsställelse att stå på scen och visa att man kan klara av det. Och som pensionär måste man ha någonting att hålla på med, man kan inte bara sitta inne, säger Stig Aspman.

Så mycket innesittande lär det inte bli på länge. För nu väntar några intensiva veckor fram till premiären i oktober. Och sedan spelar gruppen för utsålda hus ända in i maj nästa år.
– Folk tycker om det här. Vi annonserar inte, publiken kommer ändå. Eftersom vi spelar på eftermiddagarna är det pensionärsföreningar och syför­eningar i salongen på vardagarna. Och så på lördagarna kommer vanligt folk, säger Åke Jörnfalk och skrattar.

Något inträde tar man inte, däremot brukar det bli några kronor över från kaffeserveringen och för de pengarna åker gruppen iväg och gör något kul tillsammans. För det här är också en social verksamhet, förklarar Åke Jörnfalk.
– Många har kanske inte så stort självförtroende men skrapar man lite på ytan upptäcker man ett stort behov av att få uttrycka sig. Och det försöker jag odla. Plötsligt vågar människor som aldrig har uppträtt stå inför en publik på sextio, sjuttio personer och sjunga. Då är jag nöjd, det räcker för mig.
 

Sång och skoj på Teater Augusten


Under ledning av karismatiske regissören Åke Jörnfalk och duktiga kapellmästaren Erling Skoog klargjordes det genast att hela föreställningen skulle bestå av extranummer! På detta finurliga sätt charmade ensemblen hela festen igenom, som för trettonde året i rad bjuder in till föreställning i källarlokalen på Augustenborg.
Under “Trädgårdsfestens” två timmar skapade de mogna aktörerna en öppenhjärtlig stämning och delade med sig av sin syn på livet. Skådespelarnas tolkning av livet som något vackert och humoristiskt sätter sina spår och känns långt efter det att föreställningen tagit slut.
Alva blev hjälte Det är mer sång i “Trädgårdsfesten” än förra årets “M/S Augusten” och sången varvas med roliga historier med eller utan sång och dans. Här levereras klarsynta uppmaningar som: “Ät aldrig korv om du vill leva ett långt och lyckligt liv, man vet aldrig vad det är i” och insikter som att det är kostsamt att använda jacka om man tänker på dyrt det blir med garderobsavgift under jackans livstid.
Eftermiddagens hjälte blev Alva Dahlskog som fångade mitt hjärta med sin lekfullhet och inlevelse. Hon kom upp på scen utklädd i varma kläder och med en svart sopsäck i högsta hugg konstaterade hon, att man allt måste jobba för att det ska gå runt - hon hade nämligen varit på utförsäljning! Energiskt beskrev hon desperationen vid rean där hon själv varken undgått att ge eller få slag och sparkar: “Tanten laddade en rak höger och jag stöp i golvet som en mjölsäck. Hon var minsann inte hindrad från att ge sig in kampen om prylarna”. En annan replik löd: “Han som myntade uttrycket “det svaga könet” har inte varit på Twiltexrea, priset mina damer och herrar, priset!” En eftermiddag på kvartersteatern kostar dig inget, om du inte frestas av fikat efter första akten förstås. Trädgårdsfesten är igång till och med februari 2008 - men skynda dig, snart är alla eftermiddagar fullbokade!

Banesa Martinez Vårt Fosie 4 2007

Seniorteater firar sina fjorton år.

Kvartersteatern Teater Augusten har funnits i fjorton år (2007), busslaster från hela Skåne kommer till föreställningarna, och den 4 maj 2007 är det premiär på “Trädgårdsfesten”.

Här showar Mia Nyman och Alva Dahlskog längst fram, med Carina Segerstein, Ruben Wiklander, Inga Cronhamn och Irena Boromizsa i bakgrunden.

– Det är disig förmiddag men den klassiska glada och sorgsna teatermasken utanför Teater Augusten lyser med sin klara blå färg upp allt det grå. Nere i källaren på Augustenborgsgatan pågår repetitionerna inför jubileumsföreställningen som bäst.
I år har denna seniorteater funnits i fjorton år och den 4 maj 2007 är det premiär på “Trädgårdsfesten” En eftermiddag med mycket musik, sång och ett och annat danssteg. Av olika författare, kompositörer och stegfinnare.

– Man får inte se det som teater utan som ett hälsoprojekt med teatern som struktur. Ett sätt att stärka självförtroende, ett alternativ till att sitta hemma. Projektet har vuxit sig större än den ursprungliga tanken, identiteten hos de som bor här har blivit starkare, berättar Åke Jörnfalk, pensionerad skådespelare från Malmö stadsteater och ledare för Teater Augusten. URSPRUNGLIGEN BARNBIOGRAF När huset byggdes på 50-talet var lokalen tänkt som biograf för barn, den användes dock bara i ett par år och låg sedan i träda fram till 1994 då teatern flyttade in. Bostadsbolaget MKB kom med idén, det fanns problem i området och Jörnfalk blev tillfrågad.

Alva Dahlskog

– Detta är det friaste jag gjort, sånt här borde finnas i alla stadsdelar. Det finns så mycket kreativitet som aldrig blivit utnyttjad. Här kan du göra precis vad du vill, och leva ut det du inte fått göra. MKB har backat upp oss i vått och torrt och vi får även stöd från en rad organisationer och studieförbund. Vi försöker hålla kvaliteten, och undgå att gå under bältet. ENSEMBLEN GÖR ALLT Medlemmarna har skiftat genom åren, i dag består ensemblen av ett tiotal entusiaster mellan 53 och 82 år. Bakom scen finns riktiga loger, med ljusomgärdade speglar och glittrande kostymer. De engagerade seniorerna gör allt själva, från scenkläder, och städning till nybakade bullar, Mia Nyman är t.ex. ensemblens fotograf. Marianne Oros har varit med i fem år och trodde aldrig att hon skulle stå på en scen, även om det spelats mycket teater i familjen.

– Stämningen är underbar, man blir glad när man kommer hit. Fast vi är amatörer känns ändå spänningen inför premiären, det är roligt att höra hur publiken uppskattar oss, trots att vi inte är skolade. EN ANDRA KARRIÄR Inga Cronhamn är med sina nio år på scen den som medverkat längst. Även hennes sambo Erling Skoog är numera indragen – som kapellmästare.

Hela ensemblen – Carina Segerstein, Mia Nyman, Irena Boromizsa, Inga Cronhamn, Marianne Oros, Ruben Wiklander och Alva Dahlskog, samt kapellmästare Erling Skoog.

– Det är en andra karriär. Vi har bra utrustning och det går att klara det på en man. Den sociala biten är viktig, jag är hobbymusiker och det här är glad amatörbasis. Det skojigaste är gensvaret, att det är så många som kommer, säger han. Stig Aspman från Södra Sandby gör sin fjärde uppsättning. Medan han showar sköter Ingrid Aspman kaffeserveringen. I anslutning till salongen finns ett kafé med plats för 70 gäster, dock bara öppet vid föreställningarna.

– Det är skoj för oss att ha något att hålla på med – bra manus, trevliga låtar och en och annan sketch, nummer som publiken kan tänkas tycka om. Vi är inte så många, alla får göra olika saker, säger Stig Aspman. KROPPEN BEHÖVER DANSA Irena Boromizsa betonar hälsoaspekterna med teatern: Jag älskar att sjunga och dansa, kroppen behöver det. Carina Segerstein lyfter fram teaterns effekt på självförtroendet och säger att det är det roligaste hon gjort i sitt liv, medan Alva Dahlskog bekräftar intrycket av en stark sammanhållning.

– Många kommer lite blygt  – lilla jag kan koka kaffe

– Men det slutar med att de står allra längst fram. Vi sneglar inte åt något håll, vi är oss själva och går rakt fram. Jag känner de medverkande och tar vara på vad de kan. Det viktiga är att göra det, att våga stå framför så många människor, avslutar Åke Jörnfalk.

Mia Nyman, Stig Aspman, Inga Cronhamn, Alva Dahlskog

RakaVägen Skånetrafiken
TEXT OCH FOTO: CAROLINE ALESMARK